Forskning och fakta
Effektiv resursanvändning
Vattenbussens DNA handlar om effektiv resursanvändning. Med det som utgångspunkt initierar och driver vi olika forsknings- och innovationsprojekt. Syftet är att bygga och tillhandahålla ny kunskap på området hållbart resande och vattenburen mobilitet. Målet är att trafik- och samhällsplanerare ska ha tillräckliga underlag för att fatta beslut så att befintlig infrastruktur i form av vattenvägar utnyttjas optimalt istället för att satsa på mer resursintensiv infrastruktur såsom tunnlar och broar, samt vägar och spår. Vattenbussen har både initierat och medverkat i en rad forskningsprojekt som bidragit till ett bättre kunskapsläge gällande vattenburen persontrafik. I flödet nedan ser du några av dessa.
“Passagerartrafik på vattenvägar inom befolkningstäta områden kan bidra till att avlasta en hårt ansträngd infrastruktur på land".
— Ur Koll på vatten
Kasta loss!
Under våren 2024 publicerades Kasta loss! Vattenburen kollektivtrafik för ett transporteffektivt samhälle. Ett tvåårigt forsknings- och innovationssamarbete mellan Vattenbussen, IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector och KTH med syftet att ta fram nya kunskapsunderlag för värdering av den vattenburna kollektivtrafikens potentiella roll och funktion i det transporteffektiva samhället.
Systemanalys - Waterway 365
Systemanalys Waterway 365 finansierades av Sjöfartsverket och var det första forskningsprojektet inom det akademiska partnerskapet mellan KTH Marina System och Vattenbussen. Resultaten i rapporten “Waterway 365 - System Analysis of Challenges in Increased Urban Mobility by Utilisation of the Waterways” (Stenius et al, 2014) är fortsatt högaktuella.
Koll på vatten
Koll på vatten är ett av de tidigare forsknings- och innovationsprojekten med syfte att höja kunskapsnivån om vattenvägarna. Inom detta treåriga samverkansprojekt deltog sexton offentliga organisationer och under arbetets gång släpptes flera delrapporter. I fokus var vattenvägarnas roll i det hållbara samhället.
NRIA Sjöfart 2021
Under 2021 publicerade sjöfartsbranschen under ledning av Lighthouse en gemensam nationell forsknings- och innovationsagenda med fokus på vilka förutsättningar som krävs för att möjliggöra en mer hållbar och internationellt konkurrenskraftig sjöfartssektor som bidrar med viktiga samhällsnyttor.
FLYT 365
I FoI-projektet FLYT 365 finansierat av Trafikverket tittade vi närmare på kollektivtrafiksystemets innovationsförmåga ur ett systemvetenskapligt perspektiv. Med etablerade systemvetenskapliga modeller från bl a Frank Geels och Thomas Hughes som utgångspunkt och med vattenvägen som konkret exempel undersöktes hur planeringen av kollektivtrafiken fungerar och vilka eventuella låsningar som kan föreligga.
Förstudie Utvecklingsplattform Vattenvägen
Denna förstudie initierades efter dialog med representanter för regionala kollektivtrafikmyndigheter och med branschens aktörer. Här satte vi gemensamt systemfrågorna i fokus med utgångspunkt från tidigare identifierade systemlåsningar. Förstudiens syfte har varit att undersöka möjligheterna att etablera en nationell utvecklingsplattform för vattenburen persontrafik i inre vatten och vad ett oberoende nav av detta slag skulle kunna bidra med.
“Den största utmaningen är att orka hålla i helhetsperspektivet så att framtida lösningar har resenären i centrum och utgör attraktiva val."
— Ur Utvecklingsplattform vattenvägen
Synergier med rätt parter
Tack vare forskarna förstår vi bättre vad som händer med klimatet och vad som behöver göras för att rädda vår planet. Men inte bara klimatforskare är relevanta för att vi ska lyckas med omställningen till ett hållbart samhälle. Forskare i vilken enskild bransch som helst är betydelsefulla samarbetsparter i förändringsarbetet. Med kunskap och vetskap om vilken kunskap som finns, läggs en bas för i vilken riktning vi behöver röra oss. Kombinera det med offentlig sektors strävan efter att bygga ett bättre samhälle och med drivkraften hos näringslivet och företagens kunniga medarbetare, så finns förutsättningar att få bättre fart på hjulen. För det slutgiltiga svaret på hur det hållbara samhället ska se ut behöver också civilsamhället involveras. Först när vi som konsumenter ändrar beteende och aktivt väljer de hållbara nya smarta lösningarna, frigörs de verkliga nyttorna.
