Energieffektivitet året runt

Vattenvägen i all ära, men vintertid byter den ofta skepnad till ett hårdare material – nämligen is. Eller kanske ännu värre – issörja. Vinterproblematiken är dock på intet sätt ett problem enbart för vattenburen kollektivtrafik. Både vägar och spårvägar drabbas av snöns och kylans tidsödande och kostnadsdrivande utmaningar. Men vad betyder hårda vintrar för vattenburen kollektivtrafik som helhet?

    
Vinterproblematiken är utan tvekan en reell utmaning för båttrafiken – i synnerhet på våra inre vattenvägar och på östkusten där vattnet inte är lika salt som på västkusten. Rörelsen i vattnet har också betydelse för när vattnet fryser till is.
    
För att ett fartyg ska kunna trafikera i is eller issörja behöver det vara isklassat. Isklassning är ett mått på hur väl ett fartyg klarar sig i is. Det finns sex klasser med olika krav på konstruktion, maskinstyrka och prestanda.
    
De passagerarfartyg som idag används under isvintrar är traditionellt tunga fartyg med kraftiga stålskrov. Även om isen bara ligger en bråkdel av året innebär detta att vi vid öppet vatten kör med onödigt tunga tonnage, vilket ger ökade klimatutsläpp. Sett ur ett helhetsperspektiv borde resurser avsättas för att optimera fartygen för en hållbar och energieffektiv året-runt-trafik.

Foto: Ola Ericson - Stockholmsfoto


I dessa tider av generellt snabb utveckling och stort behov av hög innovationstakt för minimering av klimatpåverkan är det påfallande hur stilla tiden stått gällande fartygstrafik i is. Med Sveriges långa maritima tradition och både breda och djupa kunnande kan vi konstatera att förutsättningarna för framgångsrika satsningar är goda.
    
Till en början borde resurser avsättas för att beräkna besparingspotentialen för att transformera vår tunga stålflotta till lättare och därmed mindre drivmedelsintensiva farkoster. Det vore även högintressant att beräkna vilken potential en innovation på området skulle kunna innebära globalt. Det finns ju fler städer belägna vid vatten med ett klimat som gör att vattenvägarna fryser.
    
Ur ett svenskt perspektiv är det intressant att titta närmare på utmaningens omfattning, dvs mer konkret undersöka hur lång issäsongen är i våra olika storstadsregioner, hur tjock isen blir etc.
    
Vintrarna innebär, åtminstone med dagens teknik, sänkt hastighet och ur resenärens perspektiv därmed längre restid. För resenärerna är å andra sidan kollektivtrafik till sjöss mycket pålitligt även under vintertidtabell och vid kraftig is. Under hösten har båttrafiken inga som helst problem medan spårtrafiken ofta drabbas av lövhalka.
    
2012-11-01

Dela Vattenbussen med dina vänner!