Ett transportsystem behöver goda bytes- och anslutningsmöjligheter trafikslagen emellan

För att öka framkomligheten i storstäderna och minska klimatpåverkan läggs idag stor vikt vid att öka andelen resenärer som använder så kallade yteffektiva transportmedel – det vill säga promenerar, cyklar eller utnyttjar kollektiva färdmedel. Utvecklad båttrafik kan mycket väl bli ett komplement som ger tydliga synergieffekter i strävan mot denna ambition. Men då krävs goda anslutningsmöjligheter trafikslagen emellan.

    
Ett effektivt kollektivtrafiksystem behöver fungera sömlöst och erbjuda goda bytes- och anslutningsmöjligheter för de olika trafikslagen så att resenären kan få en effektiv resa dörr till dörr. Kollektivtrafik till sjöss behöver därmed integreras med övrig kollektivtrafik. Här har samhällsstrateger och trafikplanerare i storstadsregionerna en viktig roll att spela.

Foto: Philip Karlsson


Gemensamma informations- och biljettsystem är grundläggande. Utöver det behöver tillfarter till fots, med cykel och övriga kollektivtrafikslag ses över. Kanske måste också linjedragningar justeras för att underlätta byten och anslutningar. Smidiga parkeringslösningar, både för bil och cyklar intill hållplatserna är centralt. Goda möjligheter att ta med sin egen cykel på båten eller tillgång till lånecykelställ i hamnen är andra faktorer som underlättar resan för pendlaren.
    
Vad gäller själva angöringspunkterna ligger vattenburen kollektivtrafik hästlängder efter de rationella system som exempelvis busstrafiken arbetar efter. För båttrafik finns det ingen utvecklad standard för kajhöjder eller brygga kontra fartyg, vilket skapar ständiga svårigheter för att motsvara en hög ambition gällande tillgänglighet för rörelsehindrade, äldre och personer med barnvagn eller mycket bagage. Avsaknaden på vettig standard driver också onödigt stora kostnader, eftersom inga stordriftsfördelar finns att hämta.
    
2012-10-10

Dela Vattenbussen med dina vänner!